Med vingliga steg över katthuvudena

Prag är täckt av kočičí hlavy - katthuvuden - dvs kullersten, gränd upp och gränd ner. Det är inte ett så otroligt konstigt smeknamn om man tänker till lite - föreställ er miljoner kattskallar som sticker upp en 6-7 cm ur backen, sida vid sida, i rader. Typisk tjeckisk kullersten. Den förekommer i flera varianter:

• Den urgamla varianten, där gatstenarna faktiskt är STENAR, med uppemot en handsbredd emellan - otroligt opraktiska, men som verkligen får en att känna historiens vingslag. Här har folk gått och kört oxkärra och släpat sig fram i århundraden.
• Den dekorativa varianten, med klotrunda stenar lagda i fantasifulla mönster och fullkomligt omöjliga att gå på. Förekommer tackochlov sällan.
• Det vanligaste på trottoarer: kuber av skiffer eller liknande blank sten, som i miljarders miljarder utgör stenläggningen främst i Gamla stan, Nya stan, Vinohrady och Malá strana.

Den senare varianten förekommer i vitt och svart, prydligt utlagda i rader, rutor, solfjädersmönster och Gud vet allt. Vad som är karaktäristiskt för dessa prydliga skifferkuber är att de blir fullkomligt glashala vid regn, snö, snöslask, dagg, etc. - i stort sett jämt under vinterhalvåret, med andra ord.
Hur den genomsnittliga tjeckiskan på sina skyhöga klackar klarar att ta sig fram över dessa pittoreska dödsfällor kan man fråga sig. Jag frågade en god vän för ett par år sen.
"Det kan de inte", sa hon. "De kvinnor du ser är inte tjeckiskor. De är ryskor allihopa!"
Jag vet inte riktigt om jag tror på det. Men faktum är att man grovt räknat kan dela upp Prags kvinnliga befolkning i två grupper: den sportiga, med vindtygsjacka, ryggsäck och förståndiga skor, och den piffiga, med lurvig kappa, lösnaglar och stilettklackar.
Och alla hasar de fram över katthuvudena, med växlande framgång.

Sunday, foggy Sunday

Jahapp. Efter ett par klara dagar var det dags för den berömda inversionen igen - från vardagsrumsfönstret ser vi silhuetten av de södra förorterna vagt avteckna sig genom ett mjölkigt lager av dimma. Man kan lika gärna stanna i sängen med sin bok hela dan...

Efter ett par timmar i soffan känns det dock som att man borde ta sig ut en sväng ändå, så jag har masat mig iväg till kontoret för att fixa timrapporteringen som inte hanns med i fredags. Lön vill man ju gärna få, trots allt.

Och soffan är ju ännu skönare när man kommer in från ruggvädret och med gott samvete lägger upp fötterna igen :-)