Subversion och inversion

Det är fredag, Ctirad har namnsdag, dimman ligger tät över stan och det är på dagen 40 år sedan Jan Palach brände sig levande i protest mot Sovjets invasion i augusti -68. Minnesplaketten på Václavplatsen var i morse prydd med ljus och blommor, och ett högtidlighållande av årsdagen planeras någonstans (jag har inte hunnit läsa tidningarna idag).

Värre var det vid 20-årsjubiléet - i januari 1989 stod järnridån fortfarande kvar och för dem som då demonstrerade till Jan P:s minne innebar det slagsmål med kravallpolis och i flera fall fängelse. Nuvarande EU-minister Alexander Vondra, dåvarande dissident och undertecknare av Charta 77, var gäst på morgonnyheterna. Han menade att den demonstrationen ändå betydde en hel del för folks medvetande i Tjeckoslovakien, och att den var en av flera små tuvor som i november -89 till slut välte det kommunistiska lasset.

Från subversiv verksamhet över till fenomenet med Prags dimmiga vinterdagar. När kall luft möter varm bildas imma, det kan vilken duschfantast som helst konstatera. Meteorologiskt kallas detta inversion (inverze på tjeckiska). När den kalla markluften i dalen där Prag ligger möter den varmare luften uppe i bergen, bildas ett lock av moln som lägger sig över stan och håller solen ute och smogen inne. Jättemysigt. Förekommer även flitigt i San Francisco och Göteborg.

Inverze har vi nu alltså kunnat njuta av här sen jag kom tillbaka den 4 januari, med några korta undantagssolglimtar för att bekräfta regeln. Efter 14 dagars strålande sol och gnistrande snö (nåja, rimfrost) i Sverige känns det surt. Till råga på allt har jag blivit förkyld också. Funderar nästan på att dra igång en protestdemonstration.