Sunday 13 December 2009

Tag en huskur till

Såhär i influensatider blir man ju lite mer medveten om hur folk hostar och nyser omkring en, och man tänker (förhoppningsvis) två gånger innan man tankfullt biter på nagelbanden på metron. Själv har jag inte - peppar, peppar - haft influensa sen någon gång på mellanstadiet, men man vet ju aldrig. En vanlig bonnförkylning kan ju också vara nog så irriterande om den håller i sig, och den kan man inte ens bota på vanligt sätt. Det blir att ta till huskurer.

Hemma kunde man alltid känna redan i hallen när mamma rört ihop sin specialare: varm mjölk med honung och vitlök. Det smakar inte så illa som det låter, och man riktigt känner hur det kryllar av vitaminer och antibakteriella grejer i sörjan. Rekommenderas dock inte strax innan man går och träffar folk.
Å andra sidan lär ingen vilja komma i närheten och nysa på dig heller.

Vår granne P. är inte bara M:s föredetta, hon är också farmaceut. Vi bad henne rekommendera något preparat att ta vid de första förkylningssymptomen, och svaret kom utan tvekan: slivovice med honung och pressad citron, morgon och kväll. Här kryllar det om möjligt ännu mera, kan jag meddela. Men vilken boost för humöret!
En annan variant, vid halsont, är att gurgla med slivovice. Roligare än koksalt utrört i ljummet vatten, men med en viss bismak av slöseri - synd på så rara ärter liksom...

Min före detta klasskamrat Marusjka, från Jekaterinburg i Sibirien, tar nog dock priset med sin favoritkur hemifrån: varm vodka i öronen. (Bomullstussar doppas i uppvärmd Stolichnaya och stoppas i öronen vid sänggåendet.)

Håller inte det grisflunsan på avstånd, ja, då vet jag inte vad som skulle hjälpa.

No comments:

Post a Comment